Lex Sarah och lite annat smått och gott
För att vara helt slut får du ganska mycket gjort, tycker jag...
Glöm inte att andas mellan varven! Och så håller jag förstås tummarna som vanligt!
Matt blir jag. Och så noga och engagerad och drivande som du är - och så faller ansträngningarna ändå helt mellan stolar och på hälleberget. Gör mig deppig med tanke på så många det finns som litar på att allt funkar av sig självt, det må gälla skola, äldrevård, handikappomsorg...
Stora kramar!
En sak som gör MIG deppig, är att jag vet att det finns sååå många som inte orkar hälften av vad jag gör,
det finns de som aldrig överklagar
och väldigt många som inte ens vet om att de är utsatta för felaktigheter och annat
utan tror att den behandlingen de får är "normal",
att det liksom ingår i köpet när man får ett barn med funktionshinder.
Och jag blir deppig när jag tänker på dem som tacksamt tar emot den hjälp de får, hur liten den än är,
som om de egentligen inte förtjände den,
som om det inte vore en absolut självklarhet!
Vi betalar alla skatt för att de här sakerna ska fungera,
det ska man inte glömma!
En annan sak som jag kom på, som driver mig i den här frågan och att skriva om det som händer, är att allt är omgärdat av sekretess. En sekretess som från början är instiftad för att skydda den enskilde, människor som min dotter och oss som familj.
Men den sekretessen får inte bli ett lock som döljer verkligheten under den,
jag tycker folk måste få veta vad som kan hända.
Precis som du säger Cruella finns det så många som litar på att allt funkar av sig självt...
Det är ju den bild som ges utåt, att allt funkar så fint - i vården, i skolan etc. Att sanningen är en annan upptäcker man inte alltid förrän man inte har något val.
Jag beundrar dig som orkar slåss och önskar dig all kraft du behöver.